så mycket som hänt
jag vet jag är dålig på att blogga, men samtidigt känner jag respekt för mig själv så jag vill inte lämna ut mitt liv för mycket.
jag kämpar på med mitt psykiska måeende och min framtid. ändå gick jag till vårdcentralen förra veckan o dom skrev ut exanor till mig vilket nog är det dummaste beslut jag gjort på min resa påväg till tillfrisknande om jag inte kan bli helt frisk så kommer jag iafl kunna hantera mina problem. och dom som ser benzo som ENDA utvägen (som jag själv många gånger gjort) vet inte hur mycket det faktiskt skjälper än hjälper. det enda benzo gör med din ångest är att lägga locket på o låter det bubbla. o föar alla dom som någonsin kokat nudlar,makaroner ect vet om du har locket på o det blir för mycket värme så kokar det över. det är så din kropp funkar med. får du inte ta utlopp för dina känslor så kommer det göra ännu mera ont i framtiden o du måste öka o öka doseringen.
så snälla alla som läser detta; benzo är en kortsiktig destruktiv lösning. jag vet då jag har hållit på med skiten i 3 års tidd o flytt istället för att fäkta.
jag fäktar så gott jag kan men ibland blir det för över mäktigt för mig o då känns det som att jorden går under.
jag vill skära jag vill bränna,jag vill dö. men sedan tänker jag på mina drömmar och min framtid och börjar känna hopp.
jag har väldigt mycket privata problem med nära o kära som jag inte vill ta upp här egentligen. men jag är inte mer än ett problem för mina nära o kära. mot mina vänner är jag generös o omtänksam...lite för mycket än vad jag borde. men mot dom jag älskar mest dvs pojkvän,föräldra o sådant så är jag ett bortskämt svin. det känns så o det är inte långt ifrån sanningen heller.
jag vill alltid hitta något nytt som kan dämpa min bubblande ångest och uppgivenhet men det är alltid något destruktivt och så vill jag inte ha det. jag vill kunna leva som alla andra o må bra. inte har problem varje dag ect
oj nu blev detta inlägget ett " hej tyck synd om mig" men det är verkligen inte så jag menar det. utan jag berättar mer om min vardag o sådant som tynger mig. och eftersom jag skriver så sällan blir det ganska tunga inlägg. tyvärr. men jag ska försöka skriva oftare. så blir det inte lika destruktivt.
so long
jag kämpar på med mitt psykiska måeende och min framtid. ändå gick jag till vårdcentralen förra veckan o dom skrev ut exanor till mig vilket nog är det dummaste beslut jag gjort på min resa påväg till tillfrisknande om jag inte kan bli helt frisk så kommer jag iafl kunna hantera mina problem. och dom som ser benzo som ENDA utvägen (som jag själv många gånger gjort) vet inte hur mycket det faktiskt skjälper än hjälper. det enda benzo gör med din ångest är att lägga locket på o låter det bubbla. o föar alla dom som någonsin kokat nudlar,makaroner ect vet om du har locket på o det blir för mycket värme så kokar det över. det är så din kropp funkar med. får du inte ta utlopp för dina känslor så kommer det göra ännu mera ont i framtiden o du måste öka o öka doseringen.
så snälla alla som läser detta; benzo är en kortsiktig destruktiv lösning. jag vet då jag har hållit på med skiten i 3 års tidd o flytt istället för att fäkta.
jag fäktar så gott jag kan men ibland blir det för över mäktigt för mig o då känns det som att jorden går under.
jag vill skära jag vill bränna,jag vill dö. men sedan tänker jag på mina drömmar och min framtid och börjar känna hopp.
jag har väldigt mycket privata problem med nära o kära som jag inte vill ta upp här egentligen. men jag är inte mer än ett problem för mina nära o kära. mot mina vänner är jag generös o omtänksam...lite för mycket än vad jag borde. men mot dom jag älskar mest dvs pojkvän,föräldra o sådant så är jag ett bortskämt svin. det känns så o det är inte långt ifrån sanningen heller.
jag vill alltid hitta något nytt som kan dämpa min bubblande ångest och uppgivenhet men det är alltid något destruktivt och så vill jag inte ha det. jag vill kunna leva som alla andra o må bra. inte har problem varje dag ect
oj nu blev detta inlägget ett " hej tyck synd om mig" men det är verkligen inte så jag menar det. utan jag berättar mer om min vardag o sådant som tynger mig. och eftersom jag skriver så sällan blir det ganska tunga inlägg. tyvärr. men jag ska försöka skriva oftare. så blir det inte lika destruktivt.
so long
Kommentarer
Trackback
