Mjeow

träningen idag gick inte så bra. jag hade bokat in mig på ett body pump pass som va kl halv 6
jag förvirrade bort mig med tiden o va där kvart över 4 istället o jag satt o väntade o väntade,
o dom som höll på med tyngder såg frågande ut på mig o viskade till sin med tränare o sedan kollade båda på mig.
det tog mig tillbaka till högstadiet. då man hånades för den man va,för hur man agerade ect.
ångest ångest....
jag gick till receptionen o frågade vad det va frågan om sen sa hon att det börjar ju inte förrens 17.30 o klockan är 16.40...jag kände mig dum.
mina röster hånade mig om o om igen. jag avbokade tiden satte mig på roddmaskinen o försökte ro bort all ångest i 15 min.
men det gick inte så jag tog mina grejer o gick därifrån. gick på stan en runda o fixade mig lite rökelser o annat.
ett halsband och en grej som jag kan göra ett halsband av sen när jag får pengar.

har eller ska lämna in 2 gammla mobiler så får jag lite drygt 820 kr för dom. det är passande då jag inte har några pengar kvar.

jag har fortfarande total ångest. jag vet inte vad jag ska vända mig. utsidan är lugn o lite från varande. men insidan gråter skriker och vill göra drastiska saker,se blod,bestraffa mig trotts att jag vet att det inte leder någonstans.
är detta ett tecken på att jag har kontroll över min sjukdom elller att jag bara satt en mur för den?

jag ska ge mig på träningen igen imorgon eller i övermorgon.
det är biggest loser på tv...känns som jag borde höra hemma där.

jag tänker ofta på att gå till vårdcentralen o se om man kan få en magsäcksoperation eller om man kan låna pengar till fettsugning men samtidigt vill jag kämpa med rätta händer o vara stolt över att inte ha fuskat.
jag vill så gärna men varför,varför,varför måste min ångest bli ett hinder för så mycket.

nu ska jag ta mig benzo o min natt medicin o se om lugnet på insidan försvinner.